har vi nu blivit. Såg humorgalan igår kväll och jisses, hur en del människor har det. När de visade dessa barn som p g a undernäring får hjärnskador, ex vis 16-årig tjej som går i ettan fortfarande. Hade varit i skolan på dan och lärt sig fyra bokstäver, när hon kommer hem kommer hon inte ihåg dem. Flera barn som bara ligger på sängen eller sitter i skolan med tom blick. Vad har de för framtid?
Ja, jag anmälde oss som världsföräldrar direkt. Vi bidrar även till ett barnhem i Ryssland varje månad.
En kan inte göra allt men alla kan göra något! 100 spänn i månaden, för och hjälpa barn som behöver det! Kom igen, gör en insats du också!
Mitt hjärta gråter för dessa barn!
Tjingeling!
Vi har, sedan några år tillbaka, ett fadderbarn via SOS barnbyar, hon bor i norra Indien. Det kostar bara 200 kronor i månaden. Som du säger, ingen kan hjälpa alla, men visst kan man hjälpa någon. Det känns bra.
SvaraRadera